Frustration..

Jag bestämde igår att vi ska börja att han ska ställa sig från sittande, det verkar enklast. Dock finns det inget enkelt med att sitta och vänta på att Yoda ska ställa sig upp när man sitter med godis och klicker i handen. Han kan ju ställande under baklängesmarsh hyffsat. Men att sitta och sen ställa sig ingår inte riktigt i hans begreppsvärld ännu. Jag tror han gjorde det en gång igår. Jag satt där 10 minuter och väntade tror jag... Han erbjuder ligg, sitt, lägga sig ned, sätta sig upp, snappa i luften, låta på diverse möjliga och omöjliga sätt, dänga frambenen i backen, vrida rumpan åt olika håll när han ligger, lägga hakan i backen. Och nosdutta mina byxor. Fast, när han gjorde det första gångerna såg jag bara att han börja resa sig och klicka. Efter två klick satt han fast med tänderna i mina byxor och kampade.. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig.. Det var så komiskt att jag började skratta. Tänk er, jag sitter i skräddarställning på golvet, med mjukisbrallor som har värsta hänget, och Yoda biter tag i skrevet på dessa backar och knorrar... Det kan säkert bli ett jätteroligt trick ;)

Vi får fortsätta idag. Nångång MÅSTE han ju resa sig upp, det är bara att utrusta mig med extra tålamod och självkontroll(dvs inte börja asgarva åt min hund). Jag tror att en del av problemet är att vi mest shejpat saker som innebär att han ska sitta eller ligga när jag sitter ned. Ska pröva att stå och se ifall det ter sig annorlunda. Ibland är det väldigt frustrerande att shejpa, och kan lite förstå en dels kritik av klickerträningen att det är så omständigt och komplicerat, man gör det svårare för sig. Men när det väl lossnar i shejpingen och hunden förstår vad den ska göra så är det verkligen värt att väntan och möda det kan innebära i vissa fall! För det mesta är det inte heller en lång väntan att shejpa fram beteenden heller, utan bara i vissa fall. Och detta beror till 100% på min egen oförmåga att klicka vid exakt rätt tillfälle, att jag inte ser de små små sakerna som är ett steg åt rätt håll.