Dum och lat som man ibland kan vara så har jag struntat i att Yoda skäller när han är uppbunden och hämtat honom för att träna ändå. I fredags när jag och Sandra tränade lite lydnad så bestämde jag mig för att nu ska det släckas ut! När man håller på med utsläckning av sådana envisa och självbelönande knäppa beteende som att skälla så får man vara på ett ställe där man inte stör så många, ha träningskompisar som förstår vad man gör och dessutom utrusta sig själv med ett abnormt tålamod, och gärna öronproppar.. Till både sig själv och träningskompisarna!
Vi kom dit, band upp honom och klicka för att han lade sig på filten några gånger. Sen började det. Skällandet. Bara att vänta ut honom, satte kriteriet på att han skulle vara tyst i 10 sekunder innan jag vände mig om och började gå mot honom. Började han om var det bara att gå iväg igen. Tog väl 7 ggr innan jag kunde komma hela vägen fram. Där kom nästa skall-utlösare: jag böjde mig för att koppla loss honom! Bara att gå bort igen och vänta tills han varit tyst 10 s och gå tillbaka. Där tog det längre tid, för de gånger jag kunde koppla loss honom utan att han skällde så började han istället skälla när han var lös. Då kopplade jag upp honom igen och började om från början. När han var tyst och jag kunde gå fram och koppla loss utan ljud så körde vi lite linförighet, näbbtarget och lite skojiga saker, för att sen som paus binda upp igen.
Funderat lite på huruvida uppbindning är en "bestraffning" eller ej, framförallt med tanke på artikeln om time-outer i senaste Canis. Jag bestraffar inte honom med att binda upp honom, och inte heller på något annat vis, utan det är i sig en sak som bara ingår i träningen och min hundhållning. Likaså som att gå kopplad eller att kunna vara lös så är mitt mål att han även ska kunna vara uppbunden utan större problem. Han kan inte platsliggning tillräckligt väl för att jag ska kunna lägga honom när jag hjälper träningskompisar eller själv tar en tankepaus eller pausar oss mellan passen, och dessutom behöver jag inte ha 100% uppmärksamhet när han sitter uppbunden utan kan fokusera på det jag ska istället för på honom. Alltså använder jag inte detta som ett verktyg som han utsätts för när han gör fel.
Men, ur Yodas perspektiv är det inte en neutral paus han utsätts för, utan för något tråkigt och frustrerande. Han sitter fast, det gillar han inte. Han får inte träna just då, det gillar han inte. Han får inte vara nära mig, det gillar han inte. Antagligen pratar jag med andra och är nära andra hundar, det gillar han inte heller. Han är inte heller den hunden som har speciellt lätt för att gå ned i varv, finna sig i att han sitter fast och inte får träna för ögonblicket, eller att inte få vara med konstant. Detta gör mig rätt frustrerad, jag vill ju absolut inte att han ska uppleva någon form av obehag, och har gillar som sagt inte detta med att vara uppbunden. Han gillar inte heller att vara instängd i en bur trots många timmars lagda på burlekar. Det funkar så länge länge vi är själva i en hyfsat lugn miljö. Vara instängd i en bur i en bil, det funkar däremot galant! Jag äger dock ingen bil, och det känns inte heller som jag löser källan till problemet genom att köpa en bil+bilbur..
Fast det finns hopp! För när jag och Yoda är nere vid någon plan och tränar själva så sitter han snällt och tyst uppbunden för det mesta medans jag brukar torrgå fria följet eller bara gå runt och titta på stenar och grässtrån. Det är när det läggs till träningskamrater som hans förväntan ökar och därmed hans stressnivå, och då kommer skallet som på en räkmacka..
Jag funderar fram och tillbaka vilken ände av snöret jag ska börja i. Vi har ju nått en bit på vägen genom filtlekar från CU-kursen. Jag måste dock bli extremt konsekvent. Sitter Yoda och skäller i väntan på sin tur att gå in på plan, få delta i sökträningen eller vad som helst så får han inte göra det roliga förrän han är tyst! Om jag hämtar honom och släpper honom på söket när han skäller så belönar jag det icke önskvärda beteendet. Det vet jag redan, ändå har jag varit otålig och förstärkt det.
Det är väl mer ett "spy-ut-mig-om-hur-jag-gjort-fel-i-träningen-inlägg" än något annat. Råd eller andra vinklar på det hela är självklart välkomna! Jag tänkte lägga upp en tråd om ämnet när klickerforum.se´s server behagar fungera igen..
2 kommentarer:
Själv har jag kommit på att jag måste träna Logan att kunna sitta tyst i bilen och vänta... men har också upptäckt att det INTE funkar med utsläckning, det är väl alldeles för självförstärkande för honom att sitta och föra oväsen. Även om man inte går tillbaks förrän han är tyst, så övar han upp lite större uthållighet för varje gång det händer. Och då är det ju helt fel. Så nu blir det börja med korta stunder, som han kan sitta tyst hela tiden... jaja, bara att ta tag i.
Börja med korta tysta stunder är bra. Det gör vi med, när dessa korta tysta stunder finns i början. Det perfekta vore ju om man alltid hade möjlighet att bara ha hunden i bur/uppbunden så lång tid den klarade utan att bli frustrerade, men tyvärr finns inte alltid den möjligheten.
Skicka en kommentar