lördag 16 maj 2009

Ormar ormar..

Igår hitta Yoda en orm. En snok. Vi var ute och gick med Carina och spetsen Lucy i skogen, och ormen låg i lite blåbärsris bredvid vägen. Denna gång såg dock Yoda ormen och ställde sig och stirra på en, och sen på mig! Härligt med en hund som skvallrar ormar! Han skvallrade även ett rådjur(eller något liknande) som var i skogen. Han såg det, frös till, titta på mig och tillbaka på det innan jag han kalla in, men han kom när jag ropade! Det är så skönt när saker funkar. Sen var han väldigt intresserad av att kolla in i skogen vad det var för något, men han höll sig lös med oss på stigen ändå med lite harklingar när han såg för intresserad ut mot skogen.. Han är iofs ingen vilttokig hund som en viss fröken dobermann. Även om man kan tro annat av hans MH.. Fast det var ju en fluffig trasa, och fluffiga trasor är skiiitroligt! Riktiga djur är däremot lite äckliga i Yodas värld. Fåglar kan man jaga, de flyger iväg och då springer man tillbaka till matte och är grymt nöjd. Inte som en viss fröken dobermann, ännu en gång, som kunde jaga fåglar som var högt uppe i skyn aldeles för långa stunder..

Idag på promenaden hittade vi också en orm. Eller jag hitta den, flög rakt upp i luften av att den slingra sig i riset bredvid mig. Yoda var några meter framför så han märkte väl bara att jag flög upp. Ännu en gång var det bara en snok. Sen så låg det en kopparödla på stigen och solade, jag föste bort den från stigen bara, medans Yoda fick träna platssittning en meter bort.

På schemat idag så står besök av mina föräldrar. Sen ska vi nog köra ett litet lydnadspass ute i solen.

1 kommentar:

Anonym sa...

Tyvärr tycker Bisse att ormar är skojiga och intressanta... gäller att vara med. Pietro är som du beskriver när det gäller vilt. Han tycker det är skoj att jaga en LC-trasa av plast, men när han presenterades för ett kaninskinn på snöret tyckte han bara det var skitäckligt. När jag råkade slänga en kampleksak i huvudet på en hare, kollade han lite efter haren, men valde sen leksaken! Skönt att åtminstone ha EN jycke som är alldeles hundra-procentigt viltren...
/Sofia