Igår kväll var vi på tunneltok-kurs för Anna Müller på Väsby bk. Trots mina otroligt kassa förberedelser(dålig lång dag på jobbet, slänga i sig middag på bussen till bk) så lyckades jag samla ihop mig och fokusera på Yoda och alla tunnlar! Kan säga att det var rätt svårt, jag har aldrig kört mer än små u-banor förut, så att klämma in framförbyten och min handling i det hela var en utmaning! En del blindbyten också, vilka jag inte bestämt mig för om jag ska ha i min handling eller ej, vill gärna se hunden. Svårt det där. Men han svarade bra på det och sprang som attan i tunnlarna! Både jag och han fick upp god fart och peppade våra självförtroenden en hel del, sånt är härligt. Sista banan så var Yoda mycket trött och svarade inte riktigt utan sprang iväg och gjorde annat, som att nosa, kissa och bara springa bort från mig.
En spännande sak jag upptäckte igår är hur mycket många ropar och ger kommandon när de tränar agility. Jag föredrar att vara tyst av flera skäl. Utom när jag behöver tala om något med rösten, som tex vid starter och kontaktfält. Jag har faktiskt inte gett några hinder namn alls. Det kanske underlättar om man döper några hinder iaf, som tunnel och slalom. Underlättar det eller är det onödigt? Mer än så skulle inte funka för mig del, men det är ju en smaksak och vad som känns rätt för en. Jag snackar så mycket annars, det räcker ;)
5 kommentarer:
Vad kul att det gick bra. :-)
Haha jag har försökt att vara tyst med Ärtan, men märker att jag inte kan utan döper fler och fler hinder :-D Tror inte hon lyssnar på orden, utan det är mer för min skull. Jag är för babblig med hundarna för att klara av tyst handling börjar jag inse.
Att däremot göra det till en vana att låta när hunden är i en tunnel kan dock vara en god idé, så den vet på vilken sida man är :-)
Verkar ha varit en bra kurs!
Jag gör "aldrig" blindbyten annars, men just i tunnlar tycker jag det är perfekt - man ser ju ändå inte hunden därinne och det går snabbare.
Jag föredrar att ha hindernamn av flera skäl, dels kan det hjälpa hunden i en knivig situation, dels blir jag själv taggad av att få skrika lite! ;-) Men det är absolut inte under stimuluskontroll, närmar vi oss ett hinder SKA hon ta det om jag inte säger/visar nåt annat.
Vill du inte använda rösten så rekommenderar jag att iaf sätta kommando på gungan och slalom, samt något slags fram/släppkommando. I övrigt klarar man sig oftast bra utan.
Tack för tipsen Malin och Kickan! Det ska jag fundera på, jag tänker ju kommando = stimulikontroll. ;) Men jag kommer nog dra på mig några kommandon också!
Jag har namn på hindren men med Terror använde jag dem inte. Han blev bara stressad om jag pratade med honom så jag fick lov att vara tyst! Ture behöver namnen för han tar inte hindren annars MEN man får inte säga namnet mer än en gång för då blir han förvirrad och saktar in. Det viktigaste kommandona tycker jag är för gungan, så de vet att det gungan och inte flyger rakt ut i luften, och ett släppkommando så de kan springa ifrån föraren vid behov.
Skicka en kommentar