Tråkspår och tandem-simhopp

Sitter och bloggar hemma hos Luss. I förmiddags så gick vi ut och lade lite spår åt hundarna. Hon skulle lägga på grus så gick ned till fotbollsplanerna, jag tänkte då att jag kunde lägga på gräsmattan, grejen var bara att det var konstgräs. Det är svårt att spåra på konstgräs, Yoda klara det absolut inte. Även Chillie som tar iaf 3 timmar gamla spår på asfalt hade väldigt svårt för konstgrässpåret.. Yoda fick ett spår på vanligt gräs, men det gick inte heller något vidare. Han fladdrar mycket fram och tillbaka och inser inte riktigt vad han ska göra. Han vädrade bara och vägra stoppa nosen i backen, och att han fick upp doften av slutet i näsan gjorde det inte lättare att spåra om vi säger så. Jag kan erkänna att jag tycker spår är rätt tråkigt, och har rätt lite tålamod med att träna spår när jag har en hund som har rätt svårt för det. Så jag släppte honom och han rusa till slutet. Han visste ju att det var där(50 m bort), varför spåra när han redan visste var han skulle? Vi körde några sökslag efter det, han tog första bra, andra så sprang han ett jättefint slag rak ut men inte till figgen, utan bara rakt ut, och sökte av rätt bra tycker jag. Tredje slaget gick bra, då tänkte han till lite mer och sprang inte bara!

Nu kollar vi på en märklig sport jag inte visste fanns, tandem-simhopp. Det kanske inte heter så, men det är två simhoppare som ska hoppa samtidigt och så synkat som möjligt. Sitter och funderar på hur de tränar det tillsammans, att hoppa precis samtidigt och göra allt samtidigt. Man kan ju inte gärna dela upp momentet, och man kan ju inte riktigt titta på varandra under hoppet heller. Intressant men lite märklig sport!