lördag 24 juli 2010

Yoda simmar!


I torsdags var jag med Kickan, Malin och Angelica och badade vid Lida med tillhörande hundar och barn. Det var visserligen mest hundarna som badade.. ;) OCH YODA! Han är såklart en hund, men ingen badglad hund, fram tills i torsdags! Hans polare Lazer(Angelicas hund) är mycket badglad och tokig på många vis, och när det kastades saker i vattnet till honom var Yoda inte sen att hänga på! Han kastade sig ut, upptäckte att han simmade och vände några gånger innan han faktiskt själv vågade sig ut och försöka sno kastade saker från de andra hundarna ;) Lite konkurrens gjorde tydligen susen för badkrukan.

Problemlokalisering

Lydnadsträningen har hamnat lite på efterkälken när jag fått upp ögonen för agility, tills idag då jag bestämde mig för att lokalisera lite problem angående fotposition. Och problem har vi;
- sätter sig för långt fram i ingångarna.
- hamnar snett eller långt ut i ingångarna.
- hamnar för långt fram i halterna.

Försöker lokalisera var vi ska börja för att få till dem. Lite ingångar på klossar kommer jag använda mig av. Det kanske kan förbättra ett annat problem; han har ofta höger tass i bra nivån gentemot mig i halterna, men vänster fram glider ut väldigt långt. Han vrider även huvudet mot mig, vilket kan bidra med att tassen följer med. Här vet jag inte riktigt hur jag ska börja, för han sitter med den tassen fram ofta annars också. Jag skulle gärna vilja shejpa till tassarna med parallella, för jag tror det kan hjälpa honom att sitta rakt.. För om han sitter snett så sitter han ju inte rakt..

fredag 16 juli 2010

tunneltok!

Igår kväll var vi på tunneltok-kurs för Anna Müller på Väsby bk. Trots mina otroligt kassa förberedelser(dålig lång dag på jobbet, slänga i sig middag på bussen till bk) så lyckades jag samla ihop mig och fokusera på Yoda och alla tunnlar! Kan säga att det var rätt svårt, jag har aldrig kört mer än små u-banor förut, så att klämma in framförbyten och min handling i det hela var en utmaning! En del blindbyten också, vilka jag inte bestämt mig för om jag ska ha i min handling eller ej, vill gärna se hunden. Svårt det där. Men han svarade bra på det och sprang som attan i tunnlarna! Både jag och han fick upp god fart och peppade våra självförtroenden en hel del, sånt är härligt. Sista banan så var Yoda mycket trött och svarade inte riktigt utan sprang iväg och gjorde annat, som att nosa, kissa och bara springa bort från mig.

En spännande sak jag upptäckte igår är hur mycket många ropar och ger kommandon när de tränar agility. Jag föredrar att vara tyst av flera skäl. Utom när jag behöver tala om något med rösten, som tex vid starter och kontaktfält. Jag har faktiskt inte gett några hinder namn alls. Det kanske underlättar om man döper några hinder iaf, som tunnel och slalom. Underlättar det eller är det onödigt? Mer än så skulle inte funka för mig del, men det är ju en smaksak och vad som känns rätt för en. Jag snackar så mycket annars, det räcker ;)

lördag 3 juli 2010

agilty på SSBK

Dåligt med blogguppdateringar, jag har börjat jobba heltid över sommaren och blir inte lika mycket datortid där, framförallt när det inte som på förra jobbet fanns en dator i fikarummet ;)

Iaf så tränade vi agility på SSBK förra veckan jag, Malin, Kickan, Angelica och Cecilia. Det gick rätt bra för mig och Yoda, han hade fint driv och tog belöningen bra och stack inte iväg sååå mycket. Han gillade sitt klet(torrfoder uppblött i blod..) i tuben och kampade iaf lite.

Det tråkiga med att träna där var att en dam med bruksschäfer "tränade" på planen bredvid, och slog mer än hon belönade vad vi kunde se från vårt håll. Kickan orkade inte se på eländet och sade ifrån, en mer utförlig beskrivning om vad som hände och sades finns på hennes blogg. Tydligen är det inte så ovanligt att folk "tränar" på detta vis där när jag hört mig omkring, och det är första gången jag är på denna klubb. Jag brukar inte bli så upprörd över hur andra tränar, men i det här fallet så tog det bort mycket av min träningsmotivation. När människor hela tiden behandlar sin hund orättvist i träningen är inte alls kul, framförallt inte när man ser att hunden tar illa åt sig av förarens handlingar/ord. Det kanske fungerar att träna så, men det känns inte rätt.

En riktigt mysig upplevelse utanför träningen var att Cecilia hade med sig sin lilla dvärgpinschervalp Biba. Det är något speciellt med dvärgpinschervalpar, jag kan inte motstå dem. Att hon påminde om Crux som valp gjorde inte saken bättre, saknaden av henne är just nu väldigt stor.. Men hon har det bra i sitt nya hem, och har säkert gått vidare och klarar sig toppen. Bara jag som är lite sentimental. Biba var iaf supersöt, hon luktade valp i munnen, bet samtidigt som hon pussades och hade massa extra hud ;)